Uppgörelse på hög nivå

Ännu ett kapitel i takläggningshärvan. Förutom att komma och mäta hur mycket tapeter som behövs i trappan har det inte hänt mycket. Det står en fläkt på vinden, som jag har kommit att avsky. Varje gång jag sätter på dammsugaren, hårfönen eller häromdagen tandborstladdaren så går det en propp. Propparna för övervåningen är inte dimenssionerad för att ha en fläkt. Man kan ju undra hur den har påverkat elräkningen...
Men så ringer Jocke-takläggare.
-Jo, jag vill få det här ur världen nu, jag behöver pengarna för jobbet.
Har tack och lov bara betalat en del av fakturan.
-Och eftersom du inte hade tagit hem tapeterna tills vi kom så har jag inte tid att komma och tapetsera.
Vaddå, ska jag gå och beställa tapeter i någon annans namn? Jag vet inte hur många rullar som går åt. De ska inte tapetsera hela trappan utan bara en del.
-Men så klart vill vi ju göra rätt för oss så vi kan dra av lite på slutfakturan.
Lite är i det här fallet inte ens en halv procent av totalsumman och räcker knappt till att köpa in tapeter. Blir så himla trött att man alltid ska behöva bli arg för att inte bli lurad.
Så i går och idag har jag kollat upp vad det kostar att leja bort skiten och ringde honom med fakta och bevis. han sa inte ett ljud utan gick bara snällt med på mina krav.
Hur kan man då komma med ett skamerbjudande? Tror han att jag är helt korkad i huvudet? Eller vad är det frågan om.
De har heller inte målat vindskivorna de bytte. Det är för kallt sa han i höstas när jag påpekade det. Nu har han mage att säga att det inte ingår och att det är mitt ansvar. Men innan jag hann dra efter andan så sa han att ja, men jag kommer och gör det så snart det blir varmt.
-Jag vill absolut inte lura er på något sätt.
Nähä, inte det. Bra då vet vi det.